Är inget jag är sådär jättebra på i vanliga situationer. Men under praktiken när jag utövar mitt framtida yrke och personer säger att jag är jätteduktig och inte alls behöver någon handledning kan jag inte annat än sträcka på ryggen och gå med huvudet högt genom korridorerna och sedan göra jobbet ännu bättre.

Jag kan säga det utan att säga att jag skryter. Jag är bra på det jag gör, och jag älskar det. Förmodligen därför det blir bra.

 

Situationen idag var att en ädre dam eller herre, vi kallar personen för henom för att inte reta upp någon angående den där tystnadsplikten, i alla fall, heonom skulle få en cvk och var så rädd och nervös att henom grät och bönade av ångest. Jag ställde mig då vid huvudet, satte mig på huk och frågade om det var okej att jag tog henom i handen, vilket henom väldigt gärna ville, sa att heonom kunde kolla på mig hela tiden så skulle det snart vara färdigt.

Innan henom visste ordet av så vart ingreppet klart och personen  i fråga var mycket lugnare och ville även kramas efteråt.

 

Efter det fick jag så mycket beröm att jag blev alldeles varm i kroppen, det tänker jag itne ens nästan neka, tänker inte köra på svenne-stuket i det här fallet, vem vill inte känna sig stolt när man hjälpt en annan människa utan att egentligen tänka på det?

 

Efter det flöt resten av morgonen och eftermiddagen på, jag är precis där jag vill vara, har valt helt rätt inriktning, jag är på rätt spår helt enkelt! Undersköterska är något jag kan känna mig nöjd med, även om det kanske inte just är på det området jag praktiserar nu, men ni förstår grejen. Känns bra att vid 18 års ålder vara helt säker på vad framtiden skall bestå av rent yrkesmässigt.

 

Långt inlägg med mycket skryt och sånt där enligt en del, men det får vara så, känns  så jävla bra idag!

 

Kommer hämta min brosch och bära den med huvudet högt efter studenten haha, helt salig ikväll